...och visserligen har de sista rosorna blommat slut i vår trädgård, men jag har fortfarande små frösådda penséer kvar i några blomsterkorgar på verandan.
I veckan köpte jag några jordsäckar och fyllde på jord bland vissa av våra rosor, för att skyla dem inför vintern.
Det blå träskrinet har jag fått, och det är ju trevligt att det står mitt namn på det. Sådana här målade skrin tror jag var rätt så vanliga som fästmögåva, och jag använder det som syskrin.Nåldynan har min mor sytt i syslöjden, ev på 30- eller 40-talet, och i den buckliga emaljburken finns det knappar i. Spets och annat har jag samlat på mig under åren. Kvinnan på fotot är mormorsmor Henrietta, och hon kan ha varit 30-40 år 1932,(på fotot är hon nog knappt 20) när skrinet kanske målades. Mormor hade fått sitt första barn - min mor - men hennes far hade varit död sedan epidemin av spanska sjukan härjade under första världskriget...
...och kanske hade Henrietta träffat sin andra man. Jag har inte full kontroll på alla årtalen.
Ja, det tredje ljuset skall tändas denna helgen, och så skall vi gå på luciakoncert.
Ha en fortsätt skön helg!
...och glöm inte bort att kika in hos HÅKANS SATURDAY SHOWOFF, som har utlottning av denna förtjusande änglaballerina den 12 december. HÄR finns denna tävling. Lycka till alla som vill tävla!
hälsn
AnnA
4 kommentarer:
Fint att titta tillbaka i tiden lite grann... ser ut som min mammas syskrin, undrar vart det tog vägen.
Kram
Grattis till maken! Min fyller nästa vecka :)
Hej jag heter Joanna och är 23 år och när jag var 14 år fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppenhjärtar om livet med diagnosen för att samhället ska få mer insikt och förståelde för hur det är att leva med Aspergers syndrom och att alla är lika värda trots bakgrund:)
Så besök gärna min blogg:) kram
och du kanske till och med vill göra ett bloglovin byte med mig?:)
Visst är det spännanse med släktens historia.
Här har ännu inte rosorna blommat ut - fortfarande finns knoppar kvar :-)
God Jul
Birgitta
Skicka en kommentar